Nässjö år 2014
Jag flyger i min flygobil över Nässjö stad. Det vill säga gamla staden, för
Nässjö är vid denna tiden skild i två delar. I mitten
ligger gamla staden med simhallsmuséet, Hotell
högland, citymuséet (cityhuset)
och stortorget. Stadsparken ligger nära simhallsmuséet
och är mycket populär, särskilt den nu 50 år gamla ”jättefontänen”.
Omkring gamla staden ligger
det många parker. Utanför dessa parker ligger nya staden kallad New Nässjö.
Från gamla staden går alwegtåg och tunnelbanor. Dessa
är inte så mycket trafikerade nu för tiden, för flygobilarna
har blivit allmänna.
Jag åker in i Uranis stora varuhusgarage och går in i varuhuset. Där
sätter jag mig i en stol och säger till elektronhjärnan vart jag vill åka. Jag
åker runt i varuhuset och plockar till mig de varor jag vill ha. Vid utgången
betalar jag alla varorna. En robot säger vad det kostar, tar emot pengarna och
ger tillbaka det som blir över. Jag går tillbaka till min flygobil
och åker hemåt.
När jag är hemma möter min
fru Lena mig vid dörren. ”Maten står på bordet”, säger hon. Jag går och sätter
mig där. Maten består av potatis och jätteköttpiller. Till efterrätt får vi kubglass och jordgubbspiller. Sedan går jag till TV-fonen. Där tar jag in skolan, för jag vill se hur det
går för min som Glenn där. Jag får sitta honom sitta i sin vita bänk. Han
frågar just elektronhjärnan, som sitter i bänken, en sak. Den kan kopplas bort
när läraren undervisar.
”Det går ju bra för Glenn i
skolan”, säger jag. ”Javisst”, säger Lena, ”du skulle se vilken fin teckning
han kom hem med på frukostrasten. Den föreställde den första månexpeditionen.
”Nej, nu tar jag mig en
tupplur”, säger jag och åker med rulltrappgolvet till mitt rum. Jag sätter i
väckarelektronen i mitt ena öra. Den väcker mig och talar om varför jag ska
vakna. Det bästa med väckarelektronen är att ingen annan blir störd av den.
”Rrrrriiing,
du ska åka till rymdstationen genast”, säger väckarelektronen och jag vaknar
tvärt. Under tiden har Glenn kommit hem på sin flyghjuling.
Jag får se hans fina teckning och säger att den är bra. Sedan åker jag med
rulltrappsgolvet till garaget. Jag åker upp i luften, ser alla New Nässjös hus,
alwegtåg, idrottsplatser och fabriker under mig.
Jag flyger till
raketstationen och är snart där. Jag kommer upp till professor Rymdson med rulltrappgolvet. Han säger att jag ska resa
till Pluto och leta efter en värdefull metall. ”Det ska jag göra”, säger jag.
Jag går ut till raketfärjan Titan. Titan kan rymma 2000 passagerare och har en
fart av
Efter en stund är jag på väg
tillbaka. ”På väg hem igen”, tänker jag. ”Det ska bli skönt att komma tillbaka
till jorden igen”.
Så äntligen ser jag Nässjö
som en liten prick. Då tycker jag att Nässjö är den bästa staden i universum.
Skrivet av Thomas Erixzon
Klass