Kan man lita på valkompasserna inför EU-valet?

På skoj har jag gjort 5-6 EU-valkompasser. Det är SvT, SvD, SR, GP, Arbetet och ytterligare någon. Med stor marginal borde jag enligt undersökningen rösta på Sverigedemokraterna – därefter Kristdemokraterna. Det parti som jag i allmänhet sympatiserar mest med - Vänsterpartiet - hamnar långt ned på listorna. Så långt har Vänsterpartiet gått mot att tro på EU-lösningar enligt upplägget i valkompasserna. Tillfällighet eller tendentiöst?

Jag är socialist och motståndare till det svenska EU-medlemskapet av demokratiska skäl. Jag vill inte vara del i ett EU som fortsätter utvecklas mot en federal stat med gemensam militär, ekonomisk politik och mer centralstyrning totalt sett. Jag vill ha nationellt självbestämmande som grund för internationellt samarbete.

De som gillar EU får den federala utvecklingen antingen de vill eller inte. Logiken är självklar. På skärtorsdagen röstade till exempel moderater, centerpartister, liberaler och socialdemokrater igenom förberedelserna för Europeiska försvarsfonden där det är tänkt att 130 miljarder kronor - av EU-ländernas bidrag till EU - ska användas för att stödja en europeisk marknad med krigsmateriel och därmed öka spridningen av dylika produkter. Så var det med det fredsprojektet. Krigsindustrin jublar. EU:s militära utveckling får en skjuts och än större betydelse.

Vad säger partierna om EU:s långtidsbudget, utvecklingen av den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken (GUSP), korruptionen inom det polisiära utrikesorganet Eulex? Det finns mycket mer. Inte ens jag som är intresserad kan omfatta allt. Utifrån detta är debatten inför Europaparlamentsvalet minimal, andefattig och förledande. Partierna låtsas att det är något slags riksdagsval light. Partierna satsar inte bråkdelen så mycket pengar på Europaparlamentsvalet som till riksdagsvalet. Därmed tydliggör de för väljarna att Europaparlamentsvalet är mindre viktigt än riksdagsvalet. Det brukar inte heller var så generöst med öppettider till vallokaler och mottagningsställen jämfört med riksdagsvalet. Månne är det så att partierna är nöjda med att väljarna förblir okunniga för att inte störa EU:s odemokratiska utveckling – allt tyder på det.

Europaparlamentet är inte någon speciell institution inom EU. Europaparlamentet ska agera inom de institutionella ramar och mål som är uppsatta i det gällande EU-fördraget - Lissabonfördraget. Det betyder att Europaparlamentet inte är demokratiskt utifrån de värderingar som gäller i svensk demokrati utan Europaparlamentet är underordnat en bestämd lagfäst politik.

Det finns bara två vägar. Antingen EU-anhängarnas väg mot en ny statsbildning med EU som grund eller den demokratiska vägen med folkstyre och nationellt självbestämmande och utträde ur EU.

Det finns inget av Sveriges riksdagspartier som uttalat sig som motståndare till det svenska EU-medlemskapet inför valet till Europaparlamentet och därmed heller ingen vilja att motarbeta EUs odemokratiska inflytande på Sverige. Valet – och hela EU-systemet - är upplagt så att det ska bli mer av ett federalt EU oavsett vad jag än röstar på.

Därför kommer jag att avstå från att rösta. Jag vill inte bidra till att min röst med automatik leder till minskad demokrati, sämre välfärd och mer centralstyrning av EU på alla områden.

Uno Kenstam, medlem i Folkrörelsen Nej till EU, Nässjö