Sverige går i stormakternas ledband!

 

EU:s militära utveckling pågår för fullt sedan Maastricht-fördraget undertecknades 1990. Fördragstexten på senare toppmöten, såsom i Amsterdam och Nice har fördjupat det militära samarbetet mellan Unionens länder. I förslaget till konstitution för EU finns det mycket med om EU:s militära samarbete. Där står bl.a. att EU:s medlemsländer ska rusta upp sin krigsmakt.

 

Hela EU:s militära och säkerhetspolitiska samarbete sker genom olika organisationer och det kan vara svårt att få grepp om hur verksamheten hänger ihop. Det är nära sammankopplat med NATO, som också har sitt högkvarter i Bryssel. En nyckelperson i EU:s militära organisation är NATO:s  tidigare generalsekreterare Javier Solana från Spanien. Han är numera bl.a. EU:s utrikespolitiske talesman.

 

Sverige är på gång att ta huvudansvaret för Nordic Battlegroup. Det är en snabbinsatsstyrka som Sverige, Norge, Finland och Estland sätter samman, med början den 1 januari 2008. Man kommer att ha ett samarbete på ett militärstrategiskt plan med Storbritannien. Av dess 1 500 man beräknas hela 1 100 man komma från Sverige. Styrkan ska inom 10 dagar kunna sättas in på olika håll i världen.

 

Styrkans karaktär och syfte är typisk för den nya svenska insatsmilitär som den svenska krigsmakten har omvandlats till. Denna omvandling har skett utan att det varit någon nämnvärd debatt om den svenska krigsmaktens utformning i framtiden. Det handlar inte längre om försvar, utan om anfallsstyrkor som kan sättas in var som helst på jorden.

 

Det hela påminner mycket om USA:s användande av sina marinkårsstyrkor runt om i världen. "EU måste vara en global aktör", sägs det i Bryssel. Sverige borde inte delta i och stödja ska delta i EU:s ambitioner att bli en militär stormakt. När Sverige ansökte om medlemskap i EU 1991, sa de partier som stod bakom detta att det skulle vara med bibehållen svensk alliansfrihet.

 

Den alliansfriheten är nu som bortblåst. Vi har inte heller någon självständighet i utrikespolitiska frågor. Detta har inneburit att Sveriges röst mot förtryck och stormaktsövergrepp har varit väldigt tyst det senaste årtiondet.

 

Det är hög tid att Sverige vågar sätta sig upp mot EU, USA och NATO, och protesterar mot övergrepp och förtryck från stormakterna igen!

 

Thomas Erixzon, Nässjö.